SJUKVÅRDEN

Varje dag läser man om nya slarv i sjukvården. Nu senast om en kvinna som man glömt en tork duk efter en operation. Detta är inte acceptabelt!
Förra veckan var det en kvinna som ringde till sjukvården om sin son, som hade ont i magen. Första gången sa det, att bara vänta och se, andra gången lika dant. Tredje gången då pojkens fall hade förvärrats fick de åka in. Två timmar senare var pojken död. Detta är inte acceptabelt! Mamman har nu anmält händelsen och den sköterska som tagit emot samtalet skyller på stress och att mamman inte förklarat ordentligt. Detta är inte acceptabelt! Jag kan i och för sig förstå en anhörig som är orolig och nervös, då förklarar man sämre. Jag kan också förstå sköterskan som är stressad och kanske samtidigt försöka lugna den som ringer.

Jag diskuterade detta med en partikamrat, hans mamma jobbar inom vården. Inom vården är man stressade och måste behandla många patienter dagligen. Max tio minuter per patient. Hur ska man kunna ställa en rätt diagnos på så kort tid? Detta är inte acceptabelt!

Mer pengar till sjukvården!

Min syster fick ont i ryggen och gick till läkare. Han förklarade att det var hennes gamla magsår som kommit tillbaka. Hon fick tabletter för det. Hjälpte inte! Efter några månader gick hon tillbaka och fick samma svar! Ytterligare några månader senare säger läkaren till henne ”vad tycker du vi ska göra”?. Men, hallå, det är val han som ska göra något åt det. Hon fick svårt att gå, ingen känsel i fötterna o s v. Till slut fick min andra syster skjutsa henne till akuten. Hon blev förlamad från midjan och neråt. Det visade sig att hon hade cancer! Nu var det försent att operera ryggen, men hade läkaren som undersökt henne en hel höst bara röntgat ryggen, hade hon inte behövt bli förlamad. Cancern var ju inget att göra åt, men ryggen. Hon kunde fått ett mycket drägligare sista år i livet än hon fick. Detta är inte acceptabelt!

Man ska vara frisk för att bli sjuk och får vård!

Varken min syster son eller svåger får den vårt de behöver. Min syster är förtvivlad! Deras problem ska jag inte berätta här, kanske en annan gång.

PSKYKVÅRDEN

Är långt ifrån bättre än den vanliga vården, kanske sämre till och med! Man behandla sjuka människor oerhört illa!

Själv har jag varit utsatt för psykiatrin och vet hur man behandla en människa som mår mycket dåligt. Jag försökte få kontakt med psykiatrin för några år sedan, då jag mådde fruktansvärt dålig. Jag bara grät och grät! Allt utan framgång, ring dit, ring dit och jag ringde dit, igen, ring dit och då gjorde jag det. Ring dit på nästa ställe också! Till slut frågade jag, om jag skulle vara på väg att ta mitt liv, får jag komma då? Ja, då skulle jag få komma. Okay då tar jag mitt liv, men se det gick hon inte på tydligen. Jag mådde så tåligt att risken skulle varit stor för självmord. Eftersom jag är politiskt aktiv tog jag vi mail kontakt med en från landstinget, som jag kände. Jag skrev bland annat
”tänk om jag skulle gå ut och mörda någon”! I ärlighetens namn skulle jag inte göra det, men min situation var just då svår. Fem minuter efter jag skicka mailet ringde hon och då kom gråten igen.
En vecka senare hade jag kontakt med psykiatrin1 Idag har jag kontakt med min husläkare som ger mig medicin, antidepressiva tabletter. Jag kan tala om att de hjälper, problemen är visserligen inte borta, men man ser allting lite ljusare och gråter inte! Ibland har det hänt man gråter, men inte lika häftigt och ganska kort stund.

Jag hade tur, för frisk, för att ta saken i egna händer och fick hjälp. Alltså:

Man ska vara frisk för att bli sjuk och får vård!

Till slut: Läste igår om en 98-årig kvinna fick vänta 11 timmar på akutbilen.

Mer pengar till sjukvården och psyskvårdn!